POPP
| Läs kommentarer: tuppen / TUPPEN |
| 2006-01-10 14:27:04 Jonas Bendello |
| Ett lätt sätt att göra sina råttor glada och välmående är att ge dem god och näringsrik mat. Råttorna ska ha fri tillgång till torrfoder och minst en gång om dagen ska de få färsk mat. Eftersom råttor är allätare äter de gärna våra matrester. Får dina råttor fel sorts mat kan de bl.a. få problem med hud och päls. |
|
|
| 2005-12-28 16:23:56 Birgitta "Brotain" Magdalouir [email protected] |
| Jag har sett den nu. GUD VA SUR JA BLE! Nästa gång skall jag maila och inte lämna över grejorna manuellt. |
|
|
| 2005-12-28 14:54:55 Lim-mannen |
| Att limma - så djävla kul! Explosionsartad utveckling - massor av limentusiaster har fötts under åren! För hundra år sedan var världens limutbud klart begränsat. Man använde t ex lera, gyttja eller kåda. Först på 1600-talet började man tillverka lim i större skala. Man använde sig då av ben och hudar från djur och fick ett lim av kollagen. Ett annat proteinlim kan man få ur mjölk, genom att koagulera och filtrera av kasein, och sedan lösa det i lite vatten. Lim av kolhydrater kan man lätt tillverka genom att koka mjöl eller potatismjöl i vatten. På 1900-talet kom de första limmen med konstgjorda polymerer som bas. Idag finns det tusentals olika lim, specialdesignade för att sammanfoga olika materialkombinationer, som används i tillämpningar som för 50 år sedan skulle vara otänkbara. Istället för att nita ihop plåtarna i en flygplansvinge, limmas idag JAS-planets fiberkompositer i vingarna. Istället för att klämma fast vindrutan i bilen, limmas den fast och ger karossen ökad stadga. Istället för att skruva upp badrumsskåpet på kakelväggen, skulle man idag kunna limma fast det… Olika sätt att stelna För att kunna sammanfoga två material måste alla lim i något skede vara flytande, för att därefter stelna. Man kan urskilja tre olika principer för hur stelningen sker: * Torkning. Lösningsmedel eller vatten avdunstar. Dessa lim kan i regel lösas upp igen med det ursprungliga lösningsmedlet. * Avkylning. Det varma, smälta limmet svalnar och blir fast. * Härding. En kemisk reaktion sker som skapar polymerisationsreaktioner i limmet. Härding kan ske genom principiellt olika processer: * Blandning. Två eller flera komponenter blandas med varandra, t ex epoxilim. * Uppvärmning. Genom att upphetta limfogen initieras polymerisationen, t ex fenolhartslim för trä. * Fukt. Limmet reagerar med fukt i luften och polymeriseras, t ex "mirakellimmet" cyanoakrylat. * UV-ljus. Härdaren finns från början i limmet, men är inaktivt. Vid UV-belysning frigörs härdaren och initierar polymerisationen. Dessa lim används t ex vid limning av transparenta material. * Anaeroba lim. Dessa lim härdar i frånvaro av syre och i kontakt med metalljoner, och kan användas vid limning av metallkonstruktioner, t ex för att fästa en axel i ett kugghjul. Många lim fungerar genom kombinationer av ovanstående stelningssätt. Som exempel kan nämnas torkande lim som man sätter härdare till eller stelnande lim som härdar av luftfuktigheten efter att de svalnat. Att få grepp om ytan För att två ytor ska attraheras behöver de egentligen bara komma tillräckligt nära varandra. Det kan man märka när plastfolierna i en liten plastpåse nästan är omöjliga att få isär. Som en kritisk gräns brukar man säga att ytorna måste komma närmre än 0,5 nm för att de adhesionskrafter som uppstår ska bli märkbara. Alltså behövs egentligen inte lim - kläm bara ihop två släta ytor mot varandra så sitter de ihop! Men det finns förstås en hake -ytor är aldrig helt släta… Den släta ytans ojämnheter Även den mest slipade metallyta ser i nanometer-upplösning ut som ett månlandskap. I bästa fall kan man få ner ojämnheternas höjd till några tiotals nanometer, medan de flesta ytor har ojämnheter på hundratals nanometer. Jämfört med de 0,5 nm som behövs för adhesion är ojämnheterna alltså minst tjugo gånger större! Två fasta ytor kan alltså inte komma tillräckligt nära varandra för att bindas samman av adhesionskrafter (se bilden). Då är det lätt att förstå limmets funktion - att skapa kontaktyta! Många tänker att man behöver repa en yta för att limmet ska få fäste, men det är snarare tvärtom! Ofta putsar man ytorna med t ex nylonfibrer för att skapa rena och släta ytor. Ytspänning och vätningsegenskaper Det flytande limmet måste således kunna tränga in i ytans ojämnheter och komma så nära att adhesionskrafter kan uppkomma mellan limmet och den yta som ska limmas. Därför är både limmets och den fasta ytans ytspänning viktig för att denna "närkontakt" ska uppstå. Om krafterna som håller ihop molekylerna i limmet är större än de krafter som uppstår mellan limmet och ytan kommer limmet att ligga som en kula på ytan, som bilden visar. För att ett lim överhuvudtaget ska kunna användas på en yta måste limmets ytspänning vara lägre än ytans. I tabellen finns några exempel på ytspänning hos fasta och flytande ämnen. Ett lim måste alltså stå längre ner på skalan än den yta som ska limmas. Därför är det svårt att limma på polyeten, och nästan omöjligt på teflon! Om limmets ytspänning är tillräckligt låg kan limmet flyta ut och "väta" hela ytan, vilket är nödvändigt för limmets funktion. Om det inte finns något lim med tillräckligt låg ytspänning, kan man istället försöka höja materialytans ytspänning på olika sätt. T ex behandlar man gummi med koncentrerad svavelsyra, och polyeten i oxiderande låga eller syrabad för att höja ytspänningen. Olika sätt att "få grepp" När limmet har flutit ut på ytan behöver man ofta trycka ihop fogen för att molekylerna ska komma så nära att adhesionskrafterna kan hålla ihop fogen. Teorin om hur dessa adhesionskrafter uppkommer är ännu ej fullständig, vilket gör att alla fenomen inte går att förklara. Adhesionen uppkommer i princip genom: * Mekanisk adhesion, dvs det stelnade limmet sitter fast i ojämnheterna och man får en "kardborreffekt". Denna typ av adhesion är betydelsefull vid limning av porösa material, men inte metall och glas. * Specifik adhesion, dvs kemiska bindningar t ex: o Dipolbindningar mellan limmet och ytan. o Fast lösning. Om man t ex limmar ihop två plastmaterial genom att lösa fogen i ett lösningsmedel, bildar fogen ett enhetligt material. Ett annat exempel är limmet man använder för plastmodeller av polystyren, som just innehåller polystyren i lösningsmedel. o Kovalent bindning, kan uppstå mellan limmet och materialet. T ex bildar isocyanatlim kemisk bindning med OH-grupper i trä. Om limmets klibbighet Alla lim baserar sig på någon typ av polymer. Men alla polymerer är inte klibbiga. Vi har försökt att utröna den kemiska bakgrunden till klibbighet. Enligt en av våra källor handlar det om två interagerande egenskaper -viskositet och molekylstorlek. Ett exempel kan belysa resonemanget: Det finns lim som vid appliceringen är tunnflytande (låg viskositet) och inte klibbar alls. Allteftersom limmet härdar (polymeriseras) ökar både viskositeten och klibbigheten för att därefter bli hårt och "oklibbigt". Alltså måste en vätska för att vara klibbig innehålla tillräckligt långa polymerer, samtidigt som den måste flyta tillräckligt lätt för att väta en yta. Exempel på användning Kontaktlim Skillnaden mellan häftlim och kontaktlim är att man får en omedelbar sammanfogning med ett kontaktlim, medan häftlimmet måste stelna innan det kan belastas. Att ett kontaktlim "hugger" beror på att man först stryker lim på båda ytorna, sedan låter lösningsmedel avdunsta, och först därefter för ihop ytorna. Enligt resonemanget ovan torde det finnas en optimal lösningsmedelsavgång för maximalt "klibb". Att låta ytorna torka är speciellt viktigt om man ska limma täta ytor, t ex metall eller glas. Det finns både lösningsmedelsbaserade och vattenlösliga kontaktlim, där polymererna är lösta med hjälp av emulgeringsmedel i den senare. Häftlim Häftlimmen utvecklades under 60-talet, i samband med miljonprogrammet, för limning av golvmattor. Byggindustrin krävde ett vattenbaserat lim som kunde strykas ut i många rum på en gång innan man lade dit mattan. Häftlim stryker man endast på den ena ytan innan man pressar ihop fogen. Lösningsmedlet måste sedan kunna lämna fogen genom något av materialen. Därför är häftlim inte lämpligt för t ex kakel eller metall. Exempel på häftlim är RX-lim som, liksom många andra häftlim, innehåller vinylacetatpolymerer. Polyvinylacetat i häftlim Tejplim För att ett lim ska kunna tåla belastning måste det först vara flytande och därefter stelna. Limmet på tejp är en typ av häftlim som stelnar extremt långsamt! Limmet deformeras mycket sakta och fyller därför långsamt ut ojämnheterna på ytan. Av den anledningen är det lätt att ta bort en tejp med en gång, men ett drygt jobb att få bort gammal tejp. Men varför fastnar tejplimmet bara på den ena sidan av tejpen när man drar av den från rullen? Jo, ovansidan är behandlad med silikon som ger en yta med mycket låg ytspänning. Till mycket starka tejper räcker det inte med ytbehandling av ovansidan - då måste man istället sätta ett glansigt papper på undersidan. "Mirakellimmet" Cyanoakrylatlim kallas ibland för mirakellim pga sin mycket snabba härdning. Den innehåller cyanoakrylester som reagerar med luftens fuktighet och polymeriseras. Limmet används ofta för limning av små detaljer, som kräver tunna fogar, t ex smycken. Men se upp så att du inte får lim på fingrarna - hoplimmade fingrar kan vara svåra att få isär! Limmet är mycket dyrt och säljs därför i mycket små förpackningar - ofta i form av små limpennor. 2-cyanoakrylester (vänster) och dess polymer (höger). Limmet på kuvert Kuvert som man slickar igen består av dextrin - en nedbrytningsprodukt av stärkelse - medan självhäftande kuvert har någon form av tejplim i två strängar. Limmet på PostIt-lappar Historien bakom PostIt-lapparna från 3M känner många säkert igen. En av 3M:s forskare gjorde en limformulering som visade sig vara alldeles för dålig för att vara användbar, utan hamnade på lagerhyllan. En annan körsjungande forskare på 3M, kom några år senare på att han skulle vilja ha självhäftande lappar att sätta i sina noter, och kom då att tänka på sin kollegas "dåliga" formulering. Efter 1½ års utvecklingsarbete fick de slutligen fram ett lim som tjänade sitt syfte, och som sedan har tagit världen med storm. Ingen vet exakt vad som finns i 3M:s lim, men man kan dra vissa slutsatser om innehållet utifrån dess egenskaper. Eftersom det kan tas bort från underlaget utan att lämna några limspår kan man gissa att det inte finns några lågmolekylära föreningar i limmet (som skulle kunna migrera till pappret), och att limmet dessutom huvudsakligen är opolärt (för att inte interagera med polära grupper i pappret). Liksom i andra tejplim kan man även sluta sig till att lösningsmedlet har hög kokpunkt, för att undvika uttorkning. Läs mer om lim Här är tips på var du kan läsa mer om lim: * Limhandboken, Casco. Kan köpas för 280 kronor (inkl moms och frakt) via Casco Products AB, Box 22206, 250 24 Helsingborg, tel 042 / 15 70 70. Mycket läsvärd och lättillgänglig - även för elever. * Kemin i Samhället, Andersson, Sonesson, Vannerberg, Liber 1999 (OBS! Ny upplaga), ISBN 91-47-01382- 6. Innehåller ett kapitel om lim och limning med ingående kemisk bakgrund. * Cascos hemsida: http://www.casco.se/mainframe.asp |
|
|
| 2005-12-28 14:50:03 Hasse från Limmis |
| Hej Johan. Här kommer en liten dikt som jag har skrivit till dig. Hoppas du förstår. Ett nytt år kommer, ett gammalt är förbi. Det finns så mycket kvar att limma. Hur skall det gå? Hur skall det bli? Jag vill limma hela djävla världen!!! /Hasse från Limfjorden |
|
|
| 2005-12-12 23:04:15 Deno [email protected] |
| Kan du limma allt du? |
|
|
| 2005-12-09 17:13:16 Snorra Karlsson |
| Du är köttet! |
|
|
| 2005-12-08 02:13:35 Bengan |
| Idioter |
|
|
| 2005-12-08 02:12:05 Pia W |
| Hej Tony Jag reagerade direkt på ditt sätt att säga "fel sida på kroppen". Vad är fel sida för dig? Varför är ena sidan fel och den andra då "rätt"? Pia |
|
|
| 2005-12-08 02:05:28 Tony |
| Kommentar till: Herzog Du kan inte dra snorren upp till axeln. Om du gör det så finns det risk att du får skador i snorren som gör att du kanske inte kan få erektion. Jag tror att gränsen går vid bröstet någonstans. Om du drar snorren bakåt (via anus) kan du få den längre upp om du undviker pungen. Jag tror dock inte du vinner mycket på det och dessutom är du ju på fel sida på kroppen. Lycka till i alla fall Tony |
|
|
| 2005-12-08 01:56:49 Herzog Miller [email protected] |
| Hej Johan Jag vill bli lite limmad. Kan du limma mig vid tillfälle? Jag vill få snorren limmad vid axeln. Jag tror den räcker dit men är inte riktigt säker. Hur långt kan man dra den samt hur hårt fäster limmet? /Herzog |
|
|
| 2005-12-07 21:22:03 Peder S |
| Vad använder du för lim? Peder |
|
|
| 2005-12-07 15:25:24 Anders |
| Ohhhh vilken fin blorgg |
Kommentarer
Trackback
